Marie
Lundquist är författare och lyrikredaktör för Ordfront magasin. |
|
Biblioteket
som öppnas emot havet
Text: Marie
Lundquist
Kurdistan är
ett land som styckats mellan många olika länder. Ingenstans har det tillåtits att
sträcka sig ända fram till havet. Utom i Stockholm. Här, med adress Östra Brobänken
på Skeppsholmen, finns nämligen det Kurdiska biblioteket Kitêbxaneya Kurdî. Unikt i
världen, inte bara för sin samling av litteratur om och av kurder, utan också för att
det har ingång direkt från havet. »Sardinen vill att burken öppnas emot havet«, skrev
Werner Aspenström i en berömd dikt. Kurdiska biblioteket i Stockholm är nog det
närmaste man kan komma ett bibliotek som öppnas på samma sätt.
Biblioteket har inrättats med stöd av bland annat Stiftelsen framtidens
kultur och på initiativ av Nedim Dagdeviren, författare och översättare, som kom till
Sverige 1983 från Diyarbakir i den turkiska delen av Kurdistan. Det öppnades i höstas i
en vacker lokal inredd med orientaliskt mönstrade tyger och svenska IKEA-bokhyllor av
björk. Genom fönstren skymtar skutorna vid kajen och på andra sidan vattnet Nordiska
museet och Vasamuseet.
Boksamlingen består av mer än 3.000 böcker och rymmer litteratur på
samtliga kurdiska dialekter samt böcker skrivna på andra språk om och av kurder. Här
finns både skön- och facklitteratur och uppslagsverk och också en databas med
information om kurdisk litteratur. Biblioteket är öppet för alla och hit söker sig
inte bara forskare och studenter utan också barnfamiljer som har tillgång till en egen
liten sagohörna där man finner en mängd barnböcker översatta till kurdiska. I
biblioteket visas också en utställningsserie där svenska fotografer som besökt
Kurdistan visar sina bilder.
Med hjälp av Internet har bibliotekets personal gjort katalogförteckningar
över kurdisk litteratur utspridd på så vitt skilda platser som till exempel New York
Public Library, biblioteket i Haifa och Åbo universitetsbibliotek. Biblioteket på
Skeppsholmen har alltså tentakler ut i världen. Det känns helt följdriktigt med tanke
på att Stockholm ibland kallas för Kurdistans litterära huvudstad. Här finns nämligen
ett hundratal kurdiska författare i exil, ett femtiotal kurdiska förlag och sextiotalet
tidningar och tidskrifter.
En viktig del av biblioteket utgör en permanent utställning med förbjuden
kurdisk litteratur. Här ges många belägg för hur förtryckt den kurdiska litteraturen
och det kurdiska språket är. Ett exempel är en turkisk flora i tio band där växternas
latinska ursprungsnamn ibland innehåller ordet »kurd« eller »Kurdistan« eftersom
växterna härstammar från kurdiska trakter. Dessa namn har turkiska universitet
konsekvent ändrat eller bytt ut och författaren Edip Polat som kartlagt dessa
undanröjda växtnamn har dömts till fängelse och böter.
Nedim Dagdeviren döljer inte sin stolthet när han visar runt i
biblioteket. Ända sen han var liten har han varit en samlare, en som hittat och sparat
och lagt undan. Nu ser han det Kurdiska biblioteket i Stockholm som en möjlighet att
bevara den kurdiska litteraturen i ett fritt samhälle, för en framtid som man ännu inte
vet något om.
Det är ett faktum att vår litteratur är hotad och skriftkulturen nära
att utplånas. Jag ser böckerna som mina barn, som måste skyddas. När jag tar en bok,
vilken som helst, ur hyllan, vet jag redan hela bokens historia, säger han och berättar
om hur han fick hjälp av Svenska ambassaden att föra ut 250 kurdiska böcker ur
Ryssland, där han köpt dem för två dollar styck. När jag ber honom plocka ut någon
bok som han är speciellt stolt över att ha i bibliotekshyllorna, skrattar han bekymrat
och säger sig inte kunna välja.
Jag kan inte välja bara en bok! Då skulle jag ju vara orättvis mot
alla de andra! Speciellt hedrande tycker han ändå det är att den amerikanska fotografen
Susan Meiselas, som nyligen tilldelades Hasselbladspriset och som framträdde på
Dokumentärfestivalen i Stockholm i mars, valt att donera en stor del av all den kurdiska
litteratur hon samlat under sina mångåriga reportageresor i Kurdistan, till just
Kurdiska biblioteket på Skeppsholmen.
Den första bok med anknytning till Kurdistan som gavs ut i Sverige var en
äventyrsroman från 1928 av Karl May som hette Genom vilda Kurdistan. Den hittar man
förstås också på Kurdiska Biblioteket, vid sidan av all nutida och databaserad
information som finns att hämta här om den rikhaltiga kurdiska litteraturen.
Kurdiska
Bibliotekets webbplats har adress http://www.kurdishlibrary.org/
©
Marie Lundquist och Ordfront magasin. |