Kurdish Library

Om Kurdiska Biblioteket i press

Stockholms Tidningen
16 mars 1998

Förbjudna böcker på Skeppsholmen

Nedim Dagdeviren minns att han för tjugo år sedan i turkiska Kurdistan plötsligt fick en manisk impuls att börja samla på alla klipp och skrifter som på något sätt hade anknytning till Kurdistan.

– Jag ville på något sätt dokumentera att vi fanns till, försöker han förklara.

– Jag kommer ihåg att vi tänkte att någon i utlandet borde göra detta. Sverige kom på tal. Någon sade, du borde göra det själv, Nedim.

Det var 1978. 1983 blev Nedim Dagdeviren, som då jobbade som litteraturlärare, arresterad för att att han deltagit i olika möten. När han släpptes tillfälligt flydde han till Sverige.

Den 10 oktober 1997 invigdes Kurdiska biblioteket på Skeppsholmen.

– Det är en lång resa, men den har bara börjat, säger Nedim och strålar av lycka.

Biblioteket består bara av ett rum, men vilket rum!

Hyllor i ljust trä med glasdörrar längs långväggen, vackra trägolv och en bedövande utsikt. På andra sidan Nybroviken syns Strandvägens och Nordiska museets tinnar och torn. Granngårds köar hundratals människor till Moderna museet. Utanför skiner solen igenom vinterdiset, islossningen har börjat och det kluckar om skutorna vid bryggan.

– Det var väldigt viktigt för mig att hitta en lokal i Stockholm. Det är en form av erkännande av kurderna. Jag vill inte att det ska betraktas som en invandrarlokal och ligga ute i Huddinge. Detta är en svensk institution, säger Nedim stolt.

Faktum är att Stockhohn med ett hundratal kurdiska författare och sextiotalet tidskrifter är något av kurdisk kulturhuvudstad. Pengar till biblioteket (1,4 miljoner) kom från Stiftelsen framtidens kultur.

Man tappar faktiskt hakan en aning när man träder in i Kurdiska biblioteket. Jag frågar en av besökarna vad han tänkte första gången han kom.

– Det var som vrida om en kran.

Jag sprang från den ena hyllan till den andra och hittade den ena boken efter den andra som jag ville läsa.

Nedim visar utställningen de har av "De förbjudna böckerna". Verk som upphovsmännen varit beredda att fängslas för, ja till och med att dö för. Det är biografier, politiska verk och människorättsrapporter, men även till synes okontroversiella skrifter. Den största ironin är koranen på en speciell kurdisk dialekt.

– Det är inte tillåtet att undervisa eller forska i kurdiska. Men ändå har man här fastställt att brottet är felaktig översättning, säger Nedim och skakar på huvudet.

Ett av bibliotekets stora projekt är nu att lägga ut förbjudna böcker på Internet.

Hemsida som har adressen (www.marebalticum.se/kurd) innehåller boktips, lyrik, tidningartiklar, konst och förlagsadresser. Många av besökarna är från till exempel Turkiet.

På bibilioteket kan man låna forskarplats, ställa ut konst eller hålla föreläsningar. Nedim vill att biblioteket ska spela en roll som neutral demokratisk arena för kurderna.

– Det finns motsättningar. Titta bara på vad som händer i norra Irak. Allt vi kurder gör är på något sätt politiskt. Det behövs därför en neutral plats där alla kan mötas. Vi har alla föreningars tidningar. Vi bjöd in alla till invigningen. Det är viktigt.

© Jan Söderström och Stockholms Tidningen

10-08-2000