Kurdish Library

Om Kurdiska Biblioteket i press

Svenska Dagbladet
16 november 1999

Kurdiskt lexikon utges digitalt

av Bitte Hammargren

Ett bidrag till en dialog mellan turkar och kurder. Så presenteras svenska Podiums turkisk-kurdiska lexikon, som ges ut digitalt i samarbete med Kurdiska biblioteket i Stockholm. Podiums sätt att utnyttja ny teknik kan nå användare också i Turkiet där kurdiskan är satt i strykklass.

Lexikonet från Podium -som drivs i samarbete mellan bl a Författarcentrum Öst, Svenska bokhandlareföreningen, KB och Stockholms stadsbibliotek- beställs via internet och trycks på begäran där det efterfrågas, också i Turkiet.

Lexikonets författare är den kurdiske språkmannen Mehmet Tanrikulu, verksam i Tyskland. En av hans vänner sedan ungdomsåren i Diyarbakir - "kurdernas huvudstad" i sydöstra Turkiet - är Nedim Dagdeviren, föreståndare för det Kurdiska biblioteket på Skeppsholmen i Stockholm.

Den som i dag går in i en bokhandel i Istanbul eller Ankara och frågar efter en turkisk-kurdisk ordbok löper stor risk att bli besviken, hävdar Nedim Dagdeviren. Säkraste stället att hitta någon är i Istanbuls enda kurdiska bokhandel. Men kvaliteten på de befintliga ordböckerna är skral, klagar han.

– Det är inga riktiga lexikon utan knapphändiga ordlistor. De kommer inte ens i närheten av våra språkliga behov. Oftast ligger det inte något professionellt arbete bakom. De är mer patriotiska gärningar, ett ställningstagande för kurdiskan, gjorda av personer som inte har någon språklig bakgrund. Eller också är det kurdiska ordböcker som har översatts från andra språk, exempelvis franska, till turkiska.

Mehmet Tanrikulus arbete kan däremot inte beskrivas som något hafsverk. Han är efter 20 år färdig med ett lexikon sominnehåller 23000 uppslagsord med grammatiska, fraseologiska och etymologiska förklaringar.

– Att se att turkiskan har hämtat låneord från kurdiskan är en befrielse! säger Nedim Dagdeviren.

I Turkiet blev kurdiskan ett förbjudet språk när Kemal Atatiirk instiftade republiken på 1920-talet. Den förre presidenten Turgut Özal avskaffade förbudet. Men alltjämt råder ett språkligt förtryck, som innebär att kurdiskan inte får undervisas i skolorna. Kurderna erkänns inte som nationell minoritet i Turkiet och saknar därmed, som folkgrupp, kulturella rättigheter.

Företrädare för den turkiska staten brukar försvara landets språkpolitik med att det råder språkförbistring mellan en mängd olika kurdiska dialekter. Kurderna replikerar att deras språk har två huvudgrenar, en nord- och en syddialekt, varav den första dominerar i Turkiet och den andra i Irak. Mehmet Tanrikulus lexikon utgår från nordkurdiskan, kurdmandji.

© Bitte Hammargren och Svenska Dagbladet

01-01-2001