Kurdish Library

Om Kurdiska Biblioteket i press

TCO-Tidningen
Nr: 7
15 mars 1996

Nedims bibliotek ger utsatta hopp

Sverige är sedan 70-talet värd för kurdisk litteratur i exil

Text och foto: Lise Blomqvist

Han har nu fått en och en halv miljon kronor från Stiftelsen för Framtidens Kultur för att förverkliga sin idé. Genom att bygga upp världens första kompletta kurdiska bibliotek där "boklånen" sker via Internet vill Dagdeviren stödja sina kamrater i turkiska Kurdistan.

För 43-årige Nedim är kampen för det fria ordet det viktigaste i livet. Det började med att han som den förste i sin släkt lärde sig läsa i byn i det avlägsna östra Turkiet. Sedan blev han seminarieläraren som erbjöd studenterna fria eftermiddagskurser, exempelvis i konsten att läsa och tolka FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Det ledde till fängelsestraff och avsked från jobbet. Sedan ett fàngelsestraff till, utdömt utan rättegång.

Nedim grävde ned sina böcker i föräldrarnas trädgård och flydde med hustrun över berget.

Så småningom hamnade de i Stockholm, där de nu bott i tolv år.

Böckerna är symbolen för många olika saker: att få läsa och tillägna sig kunskaper, naturligtvis. Men också att få använda ett språk och låta sitt folks kultur speglas i detta. Och att ha rätt att sprida och ta emot den information man vill.

I Turkiet är allt kurdiskt förbjudet. Under Nedims uppväxt döpte man till och med om alla blommor, berg och floder som hette någonting kurdiskt. Forskarna i de stora städerna beordrades skriva att kurder inte fanns. Det kurdiska språket fick inte talas eller tryckas och naturligtvis inte användas i undervisningen.

Ur sådant förtryck växer kraftfullt motstånd. Regimens hänsynslöshet mot oppositionen ledde till att starka personer med kurdisk bakgrund spreds över västvärlden. De började skriva och publicera sig, undervisa sina barn på kurdiska, samarbeta och forska.

Genom flykten under 1970-, 1980- och 1990-talen har den kurdiska kulturen och det kurdiska språket fått ett enastående uppsving. Kurdernas sak har också blivit känd för omvärlden på ett sätt som inte var möjligt så länge de levde isolerade i östra Turkiet.

Och nu ska världens första kompletta bibliotek på kurdiska

byggas upp i Stockholm. Nyss fick Nedim veta att han fått sitt fina bidrag på 1,4 miljoner kronor och ännu söker han efter den lämpliga lokalen. Men på papperet har han för länge sedan räknat ut hur allt ska vara.

- Jag tänker mig ett forskningsbibliotek och ett kulturcentrum, och en plats där barn och ungdomar kan lära sig att arbeta med språket på datorer, säger Nedim.

- Biblioteket ska märkas och låta höra tala om sig i Stockholm, men den viktigaste målgruppen finns inte här.

- Genom att samla alla böcker, forskningsrapporter, tidningsartiklar och trycksaker på kurdiska och om kurder ska vi underlätta för forskare i hela världen - men även för skolbarn i Stockholm som gör temaarbeten om Kurdistan.

En stor del av dokumenten ska digitaliseras och erbjudas via Internet. Det innebär att gränser inte längre existerar. Överallt i världen kan intresserade kurder och andra komma över dokument.

- Mina kamrater i turkiska Kurdistan är den allra viktigaste målgruppen, säger Nedim. Ni svenskar kan inte förstå vilken revolution det blir för dem att fa tillgång till sitt folks historia, litteratur och traditioner.

Med Internet och parabolantenner har gränserna definitivt sprängts för politiskt arbete mot exempelvis en totalitär regim. Olle Waktel, affärschef för Telia Internet, bekräftar:

- Internet växer kraftigt över hela världen. Nätet består i dag av 3o ooo nät sammankopplade i ett invecklat system. Alltsammans finns tillgängligt via telenät, satellit och mobiltelefoner.

- Det finns regimer som hotar att stoppa användningen av viss information på nätet, och det finns de som hotar med repressalier för dem som använder Internet på något icke tillåtet sätt.

- Sanningen är att det inte går. Den som har datautrustning kan ta ned vilken information som helst och han kan inte spåras, säger Olle Waktel.

Alltså ett utmärkt redskap för den som vill arbeta för öppnare samhällen.

- Vi som har bott hela vårt liv i en demokrati kan egentligen inte förstå detta. Men om man har grundsynen att alla har rätt till den information de önskar så måste man välkomna det här redskapet.

- Farligt? säger Nedim Dagdeviren. Jo, det kan finnas en risk med att använda Internet i Turkiet. Men alla som lever där vet, att man måste ta risker för att överleva

© Lise Blomqvist och TCO-Tidningen

10-08-2000