Meddelande, 31.10.2003 |
|
Till allmänna opinionen Stockholm den 31 oktober 2003
I en kurdisk site, Kerkuk Kurdistane, har en rad skriverier i form av en klappjakt av journalisten och förläggaren Arif Zêrevan gentemot mig och Kurdiska Biblioteket pågått i mer än en vecka. Eftersom det hela handlar mest om ett projekt som KPC har fått stöd för, genomfört och skrivit sin rapport till Sida om, ville jag vänta beskedet av bidragsgivarorganisationen och deras beslut och utvärdering av min rapport. Zêrevan med sina konspirationer och förvrängningar har tvingat mig att upplysa allmänheten om vad som egentligen har skett.
Rubriken i Zerevans artikel lyder: Nedim Dagdeviren Kitêbxaneya kurdî wekî mertalî bo qezenca þirketa xwe ya þexsî bi kar tîne (Nedim Dagdeviren utnyttjar Kurdiska Biblioteket som verktyg för vinst av sin egen firma). I min upplysning till allmänna opinionen besvaras en stor del av frågor som ställts i skriverierna, men inte i form av en polemik utan som information från mig. Bland de frågorna finns det sådana som jag redan har besvarat inför bidragsgivarmyndighetens revision.
Relationen mellan Kurdiska Biblioteket och Kurdish Publishing Center (KPC) KPC är en enskild firma, som år 1995 har fått stöd från Stiftelsen Framtidens Kultur för att bilda Kurdiska Biblioteket. KPC som firma och jag som person är grundaren för Kurdiska Biblioteket. 25 augusti 1999 bildade jag Stiftelsen Kurdiska Biblioteket. Det är KPC som har överlåtit alla inventarier till Stiftelsen Kurdiska Biblioteket. KPC är grundaren av Kurdiska Biblioteket och det är vad relationen mellan Kurdiska Biblioteket och KPC är.
Sida-projektet 25 augusti 1999 skickade KPC en ansökan, Rädda det kurdiska kulturarvet, till Sida. Projektet avsåg digitalisering av böcker och tryckta material i irakiska Kurdistan. ”Kurdish Publishing Center, som grundade Kurdiska Biblioteket, vill med projektet skapa möjligheter att i form av print-on-demand ge ut de böcker som trycks i Kurdistan i Sverige och att distribuera dem genom Internet över hela världen. Det insamlade arkivmaterialet kommer att skänkas till Kurdiska Biblioteket för att tillgängliggöra dem för en bredare publik.” (ur Projektet Rädda det kurdiska kulturarvet, 25.08.2003) Kurdiska Biblioteket behövde inte belastas med utgivning och förläggningsverksamhet i onödan. Däremot KPC skulle kunna utföra projektet, förse biblioteket med de material som projektet skulle ha införskaffat och därmed själv sköta utgivning och förläggning av materialen i form av det nya tryckmetoden Print-on-demand. Så har jag bedömt och genomfört projektet. Att var och en kan ha sina synpunkter om genomförandet av ett projekt är helt naturligt. Men en sak är klar att detta projekt skapar en fristad, tillgänglighet och andrum för kurdisk litteratur och det kurdiska språket. Det finns ingen sådan relation mellan Kurdiska Biblioteket och KPC så att det ena skulle utnyttja den andra i en negativ mening. Inga intressekonflikter, ingen konkurrens existerar. Det som finns mellan de är samhörighet och gemenskap.
Rapportering till Sida Projektets genomförande i irakiska Kurdistan har varit svårt inte minst det kritiska läget med överhängande krigsrisk som i sin tur orsakade ovisshet. Även besväret med resan genom andra länder gjorde att jag inte kunde åka dit två gånger såsom jag hade planerat. Detta har även orsakat min rapportering till Sida pga de faser i projektet som jag ville genomföra för att avsluta projektet men inte kunde göra det. Mitt oavsiktliga misstag som jag erkände för Sida i min rapport var att jag inte sökte förlängning av rapporteringen. En scanner installerades hos Kurdistan National Arkiv i Suleimanie i irakiska Kurdistan som hittills har producerat material i 7 CD-skivor. (Klicka för att se listan i pdf-format) Vi har införskaffat även böcker från irakiska Kurdistan och digitaliserade utomlands. I min försenade rapport till Sida, den 19 augusti 2003 har jag presenterat en lista över 121 inscannade böcker för Sida samt en lista med material som Kurdistan National Arkiv genom kulturministern Fattah Zakhoi har skickat mig. Jag har påpekat den utvecklingen i irakiska Kurdistan vad gäller digitalisering genom en bilaga av digitala böcker på Internet som förlag från irakiska Kurdistan har lagt på nätet. (…) ”En annan vikt i genomförandet har varit att KPC har utfört ett pionjär arbete i irakiska Kurdistan genom att uppmärksamma frågan med diskussioner och tekniskt stöd. Utgivningsverksamheten i landet av litteratur samt dagstidningar och periodika i digital-form har ökat väsentligt. Genom samarbete med främst tre förlag, Aras Publishing och Mukriyani Publishing i Erbil samt Sardam Publishing House i Sulaimania har vi haft tillgång till 96 digitaliserade böcker som även finns tillgängliga på nätet. (Bilaga 2) (ur min rapport till Sida, 19.08.2003) Jag medger att min formulering kan uppfattas som ett avtalat samarbete med de nämnda förlagen, men det faktum att det som finns på nätet är deras produktion, lämnar inte utrymme för missförstånd. Att ”vi” har haft tillgång till de 96 digitaliserade böcker syftar till kurder. Jag har även under granskningen av projektet sagt tydligt att den listan inte presenteras som en resultat av projektet utan är en information om utvecklingen av digitaliseringsarbete i Kurdistan. Det förstärker projektets mål. Annars är de ovannämnda förlag har egna utgivningsverksamhet. All produktion är deras. De kompletterar i stort digitaliseringsprojektet genom sina egna insatser. Det finns även andra digitala material på nätet som ”vi” också har tillgång till och som inte heller har presenterats som en resultat av detta projekt. All digitaliseringsverksamhet inom kurdisk litteratur samverkar förstås i en större sammanhang för att ”rädda det kurdiska kulturarvet”.
Projektstöd av Stiftelsen Framtidens Kultur KPC har även fått stöd från Stiftelsen Framtidens Kultur för ett systerprojekt, Det digitala landet, med samma ändamål fast i en större sammanhang. Medan Sida-projektet var begränsade endast med irakiska Kurdistan innefattade detta projekt digitaliseringen av kurdisk litteratur i största allmänhet. (…) ”Hanteringen av kurdisk litteratur med sina fyra huvuddialekter, tre alfabeten etc. kräver speciell kompetens. För projektets genomförande står Kurdish Publishing Center (KPC) för urvalet av de material, bilder och texter som skall scannas in, samt för inscanningsprocessen. För publicering på nätet utarbetar KPC en genomarbetat struktur med databashantering, programmering etc. Det digitaliserade materialet lämnas för arkivering på Kurdiska Biblioteket medan nätpubliceringen, i kombination med print-on-demand, erbjuds via en server, Kurdish Book Bank, där en on-line försäljnings- och distributionsapparat skall byggas upp. Upphovsrättsliga frågor tas om hand av KPC. Olika avtalsmodeller för nätpublicering, print-on-demand etc. kommer att utarbetas i samarbete med författare och/eller deras arvingar, institutioner och andra juridiska personer. Avkastningen av dessa intäkter skall gå oavkortat till Kurdiska Kulturfonden som kommer att bildas efter initiativ från Stiftelsen Kurdiska Biblioteket.” (ur projektbeskrivningen till Stiftelsen Framtidens Kultur, 01.03.2001) Vad gäller Kurdiska Kulturfonden som nämns ovan har Stiftelsen Kurdiska Biblioteket ställt sig positiv till idén och uppdrog i sitt möte den 24 september 2001 bibliotekschefen, mig, att undersöka intresset hos olika institutioner. (…) ”Bibliotekschefen presenterade en idé om att, på initiativ av Stiftelsen Kurdiska Biblioteket, bilda Kurdiska Kulturfonden. Avkastningsmedel från bibliotekets konto skulle därvid oavkortat gå till fonden som även skulle samla pengar från olika, såväl kurdiska som svenska, källor. Fondens ändamål skulle vara att dela ut pris till konstnärer inom området litteratur och konst samt till personer som utfört viktiga gärningar inom det kurdiska kulturområdet. Styrelsen ställde sig positiv till idén och uppdrog åt bibliotekschefen att undersöka intresset från institutioner, bl.a. Statens kulturråd, att medverka vid bildandet av en sådan fond.” (ur mötesprotokoll från Stiftelsen Kurdiska Biblioteket, 29.09.2001) Projektet som KPC har fått stöd från Stiftelsen Framtidens Kultur är inte avslutade.
Digitaliserings arbetet pågår Digitaliseringsarbetet såsom båda projekten avser pågår fortfarande. Hittills har, såsom jag har medgett i min rapport till Sida, 121 böcker digitaliserats genom detta projekt. (Klicka för att se listan i pdf-format) Kvarstående litteratur från irakiska Kurdistan kommer att fortsätta att digitaliseras. Det finns ett antal böcker som också är digitaliserade under projektet fast inte med anknytning till irakiska Kurdistan. (Klicka för att se listan i pdf-format) Alla böcker som är digitaliserade finns båda hos Kurdiska Biblioteket och Kurdish Publishing Center, men inte för allmänheten än. Jag kan visa dem för såväl kurdiska som svenska institutioner om det så behövs. Zêrevans spekulation om att de inte finns några digitaliserade böcker utgår från en förutfattad partisk och konspirativ tanke. Och alla böcker som har digitaliserats och som inte är utgivna i irakiska Kurdistan kommer att skänkas ett exemplar av varje titel till utvalda biblioteken i irakiska Kurdistan. Vi har använt två olika metoder för digitalisering. Det ena, som de flesta böcker handlar om, är digitaliserade som bilder av original bok. En annan process handlar om att OCR-läsa och omvandla böckerna till texter. Sedan krävs det att utarbeta en layout och framställa böckerna för digital publicering. Projektet avser även att samla de redan ordbehandlade böckerna från författare och översättare för att publisera dem på nätet. Projektets tredje fas handlar om att genom avtal med upphovsrättsinnehavaren söka tillstånd att lägga dem på nätet och få trycka dem genom print-on-demand. Den tredje fasen har jag inte börjat än. I min rapport till Sida har jag också sökt nya medel under rubriken, Kostnader som behövs för att slutföra projektet: ”Författararvode samt avtal för de ca. 300 nya redan digitaliserade böcker, ca. 1000 kr/bok och författare.” Avtalsmodeller för bl.a. upphovsrättsinnehavarna och andra partner har utarbetats färdig. Kvarstår att färdigställa dem i samråd med jurister och upphovsrättsorganisationer. En del av de redan inscannade böcker kräver också avtal. Jag kommer inte publicera något förrän ett avtal är tecknade med berörda parter. Det är en självklarhet. Kurdish Digital Library och Kurdish Book Bank Idén med digitaliseringsprojektet bygger på en vision. Det är ett stor kulturpolitisk händelse inom kultur- och litteraturområdet i kurdisk sammanhang. Kurdiska Biblioteket kommer att utöka sin verksamhet med hjälp av detta projekt och IT-teknologi. Ett nytt bibliotek, Kurdish Digital Library, med inscannade material som KPC sänker till Kurdiska Biblioteket kommer att byggas upp ca i slutet av år 2004. Här beräknas flera hundra böcker som kommer att läggas på nätet. Naturligtvis med tillstånd från upphovsrättsinnehavarna. Men det finns ett stor antal böcker som är äldre än 70 år (vars författare är döda mer än 70 års tillbaka) kräver inga avtal. De böcker utgör i stort sätt referens litteratur på andra språk, såsom engelska, tyska, franska, ryska m.m. Även klassisk kurdisk litteratur ingår denna kategori. KPC kommer att erbjuda samma böckerna genom ett Internet-handel för de som vill ha böckerna i tryckt format. Genom print-on-demand tekniken trycks en bok och skickas till beställaren. Verksamheten kommer att kallas Kurdish Book Bank. Detta skapar intäkter i verksamheten i sig men KPC har skrivit i sin ansökan till Stiftelsen Framtidens Kultur att ”avkastningen av dessa intäkter skall gå oavkortat till Kurdiska Kulturfonden som kommer att bildas efter initiativ från Stiftelsen Kurdiska Biblioteket.” (ur projektbeskrivningen till Stiftelsen Framtidens Kultur, 01.03.2001) Infrastrukturen för en särskild hemsida för båda Kurdish Digital Library och Kurdish Book Bank för att administrera digitaliserade materialen har utarbetats. En databas över digitaliserade material är under uppbyggnad. Genomförandet av projekten Tidsplaneringen såsom genomförandet av projekten handlar om mina prioriteringar. Jag som projektansvarig måste administrera olika faser och arbete samt organisera och samordna olika detaljerna för att nå målet. Jag har ansvar gentemot bidragsgivare till projekten som jag i högsta grad angelägen att uppfylla. Jag är självkritisk för min försenade rapportering till Sida. Att det hade varit oavsiktligt upphör inte misstaget. Jag måste även medge att jag inte har försett den allmänna kurdiska opinionen tillräckligt med information om projekten. Min tanke har varit att göra detta genom slutresultatet. I min rapport till Sida har jag förstått senare genom Zêrevans reaktion att min formulation av de presenterade utgivningslistorna av kurdiska förlagen i irakiska Kurdistan har uppfattats som en resultat av projektet medan det inte har varit min mening varken från min sida eller gentemot bidragsgivarmyndigheten. Detta har jag rättat till. Jag har varit två gånger i irakiska Kurdistan. Första gången under år 2000 innan projektet hade påbörjat. Jag besökte landet för att studera biblioteken, upprätthålla kontakter med kulturinstitutioner och kulturarbetare. Där har jag tagits väl emot som föreståndare för Kurdiska Biblioteket. Jag har blivit intervjuad i Kurdistan TV samt i Kurd-Sat, både har satellitsändningar. Även i tidningar och tidskrifter har det varit nyheter eller intervjuer. Skapat ovärderliga kontakter. Skrivit avtal med båda kulturdepartementen. När jag åkte andra gången genom projektet kunde jag inte bara presentera mig denna gång som representant för en enskild firma utan var naturligt fortfarande föreståndare för Kurdiska Biblioteket. Denna gång förutom att jag har arbetat för projektet, köpte dator och installerade en av dem i Kurdistans Nationella Arkiv i Sulaimanie tog även initiativ för att anordna ett möte mellan biblioteken. Med ovärderlig hjälp från parlamentets dåvarande direktör samt en mycket konstruktiv inställning från båda ledningarna i två regeringar samlades vi i Erbil. Jag betraktade aldrig att min dubbelroll som föreståndare för Kurdiska Biblioteket och ansvarig för Kurdish Publishing Center som en konflikt, därför att KPC:s projekt handlade i stort sätt att skapa digitala resurser för Kurdiska Biblioteket. Varför jag inte sökte medel för KPC i stället för Kurdiska Biblioteket har jag förklarat i början. Det är i alla fall min bedömning av situationen som var och en kan ha sin åsikt om. Slutligen Jag har genomfört Sida-projektet och har lämnat min rapport. En revisor som Sida anlitade har varit och gått igenom all papper som jag har. Han har i sin slutrekommendation skrivit följande: ” 1. Jag rekommenderar Sida att acceptera emottagen rapportering som slutredovisning av utbetalda SEK 500.000. 2. Om Sida överväger att till KPC utbetala resterande kostnader för projektet - SEK 203.546 - råder jag Sida att skriva ett nytt avtal (det gamla kan ej förlängas då det upphörde att gälla redan den 30 juni 2003). Vidare rekommenderar jag Sida att begära en resultatorienterad rapport som nämner projektets impact på speciella grupper, nämnda i avtalets paragraf 8.2.” Det är helt väsentligt att jag i första taget ansvarig gentemot Sida. Resten handlar också om ett ansvar för att visa resultatet till allmänheten. Detta vill jag göra enligt mina planer och när båda projekten avslutas. Zêrevans journalistik genom sina skriverier om mina projekt är partiskt. Han själv har också en egen firma, förlaget Nefel, där han själv också fått 400 tusen kronor i stöd från Kulturrådet för att digitalisera 20 kurdiska böcker. Förläggaren Zêrevan i detta sammanhang har en konkurrens situation och en intressekonflikt med Kurdish Publishing Center. Detta är en konkret upplysning om hans partisk situation som han själv borde hantera enligt de journalistisk-etiska regler. Jag vill med detta meddelande till allmänna opinionen betona, som föreståndare för Kurdiska Biblioteket och ansvarig för de ovannämnda projekten, att jag har arbetat för att skapa två nya institutioner för det kurdiska folket, Kurdish Digital Library och Kurdish Book Bank, för att rädda det kurdiska kulturarvet för framtiden och tillgängliggöra det över hela världen. Detta är något som de brutala statsmakterna som utöver förtryck och förföljelser gentemot det kurdiska folket, tappar makten inför: ett organiserat digital motstånd. Jag har inget att skämmas över i varken min redovisning eller genomförandet av projektet. Bristerna är däremot till för att självkritiskt komplettera dem och gå vidare. Vi kurder har all anledning att vara konstruktiv, särskild i en tid som kräver mer samarbete, harmoni och framåttänkande för kurder i stället för konflikter och destruktiv, bitter kritik. Nedim Dagdeviren |